Tyvärr
Hej bloggen var ett tag sedan men jag har bestämt mig för att sluta blogga här, tycker det inte är någon fart i bloggandet eftersom en blev av med hästen och lite så vill nu följa mig och sias gång finns jag på bloggen: http://fyraryttare.blogspot.com/
Tack för min stund här på bloggen :)
Mvh stephanie och sia<3
Ridit i mörkret
Ikväll blev de en kvällstur i mörkret... skönt!
Kom till stallet och fixa och så... Hämtade hästen och rykta henne och gosa en stund... sökte efter reflexer! Red iväg och va redan lite mörkt då så måsta rida hem till mig och hämta en panlampa.
Hon var ganska fjolig ibörjan och såg spöken typ hela tiden.... Men efter en stund så sluta hon och då trava jag en bit, vände om och red hem igen och skritta bara på vägen hem.
I stallet så pyssla jag lite till gosa på min andra häst Celinda :) Som även bet mig i armen.... Hon är bara 1 år sen!
Skulle vilja rida ett dressyrpass någon dag men alla åkrar är ju bara sliriga för de har regnat hela veckan... Och så är jag grymt sugen på att hoppa och få hoppbilder! Får hoppas på att de kommer torka upp någon dag. :)
Sådärja
Ja nu är min provperiod över så kan börja rida igen ni! :D Min kompis Amanda har ridit henne några gånger så hon har inte stått stilla hela tiden... Ska bli skönt att få rida för har inte gjort de på 2 veckor nu...
jag blir galen!
har inte kunnat skriva på ett tag då min dator har total strejkat men verkar fungera nu iaf.
jag är grymt besviken på min häst..
två gånger på raken har allt gått ut på att bråka. första gången tog jag itne seriöst på det utan tog det som att han hade en dålig dag eller att de är vinterpällsen o vädret som spökar. men igår visade han en sida av sig själv jag aldrig trodde han hade!
skritten gick bra, skrittade fram länge och gjorde som vanligt mjukgörande övningar och sen när han började söka sig nedåt tyckte jag att de var dags för trav. de första stegen gick bra och jag trodde de skulle gå bra för de känndes bra. men sen plötsligt märkte jag en förändring. han spände sig i hela kroppen strök öronen bakåt. och sen blev de åka av.. han skuttade runt i hela padocken hoppade rakt upp i luften landade i bock och sparkade back ut flera gånger sen när jag skrek argt på honom så de säkert hördes över hela dalby som de ekade fick jag stopp på honom jag morrade ilsket och skulle då backa honom för att markera att han var dum. la honom sedan på vålt för att lugna honom och sen lugnade han sig. sen efter några varv i skritt provade jag igen. exakt samma sak hände?!
jag har aldrig varit med om att han stegrat på de viset jag kände hur de lutade extremt mycket bak o trodde verkligen att vi skulle trilla.
som tur är känner jag honom så väl att jag faktiskt inte blev rädd, jag blev mer arg. men jag valde att sitta av och inte göra mer, de skulle bara sluta i en olycka. sen när jag skulle leda in honom sätter han tänderna rätt i handen på mig tittar på mig med en sån arg blick att jag inte kände igen honom de är itne alls likt honom att bete sig så här!
börjar seriöst nu undra varför han gör så :( på torsdag kommer kirrupraktorn ev ut och känner igenom honom ska även rida för min tränare och filma beteendet hoppas de löser sig :(
